20 veckor

Yesper är 20 veckor gammal, alltså ungefär 4,5 månader.

Det händer mycket på tandfronten just nu. Merparten av hans mjölktänder är borta och de permanenta växer som kritvita champinjoner, men de är fortfarande ganska små, så läpparna viker sig in över dem, vilket innebär att han biter sig så att det uppstår blödande sår. Det är därför inte så underligt att hans andedräkt luktar skunk.

Han är klart mera utvecklad fram än bak. Bröstkorgen har djupnat och hans framben känns grova och stadiga, medan bakkroppen är tanig och ger ett långbent och valpaktigt intryck.

Dagens mankhöjd är 36 cm och vikten 8,7 kg.

Här är Yesper tillsammans med bästa lekkompisen Emmy:

Annonser

Spårhund

Jaha, så har Yeppe varit i skogen och prövat på blodspår för första gången. Det vore väl synd att påstå att han var en naturbegåvning, men ganska spännande var det… och skanken var lite konstig, men kul.

Han fick skanken med sig hem att leka med i trädgården… och han gömde den omedelbart vid björnbärsbusken. Snöret såg han aldrig, därför ”finns” det inte.

Efteråt var Yeppe en nöjd och trött liten hund.

 

Spökålder

Ikväll gick Yesper in i ”spökåldern”, genom att plötsligt bli alldeles vanvettigt rädd och börjar skygga, morra och skälla på en helt oskyldig plastdunk i köket, en som vi dessutom har haft stående där fullt synlig i flera veckor.

Jag tyckte att det var tidigt, så jag googlade på ordet ”spökålder” och fann att den normalt infaller mellan 5e och 7e månaden, men att variationerna är stora mellan olika individer.

Tja, Yesper har ju alltid varit alert och försigkommen, så varför skulle han inte börja se spöken redan nu?

 

18 veckor

Nu har Yesper fyllt 18 veckor och firat dagen med att leka med sina hundvänner äta och massor av god mat (= fisk!)

Vikt 8,2 kg och mankhöjd 35 cm.

Påkörd!

I tisdags slet sig Yesper från Matte på uppfarten mot järnvägsbron,  där all den snabba trafiken på omfarten passerar. Kopplet bara gled mellan fingrarna när han rusade efter en lastbil och Matte skrek av sina lungors fulla kraft och såg för sig en blodig valptrasa som låg på asfalten och var krossad under hjulen.

Yesper hörde vrålandet, gjorde vid en sväng och vände strax tillbaka, men träffades snett bakifrån av en personbil som kom från motsatt håll. Han tjöt och sprang på tre ben och hukade sig i diket och Matte tänkte att: ”Visst, han lever, men han har brutit benet och nu måste han hållas stilla i 6-7 veckor, vilket elände!”

Inget av bakbenen var dock var brutet. Däremot hade han skrubbsår på magen och insidan av låren och senare upptäckte Matte att det saknades en kula i pungen. Den satt istället som en blek svullnad ett stycke upp på buken… och där har den stannat kvar sedan dess, så vi får väl se hur det går.

Om en testikel är kvar i buken på en valp vid sex månaders ålder räknas hunden som kryptorchid och får inte ställas ut, tävla i lydnad eller användas i avel, så risken är stor att Yeppes hela planerade karriär har gått i stöpet.

Men han LEVER iallafall –  vad är förlusten av en testikel mot alla hundägares värsta mardröm, att få sin älskling massakrerad i trafiken!?

 

 

Jobbig vecka

Det har varit en jobbig vecka för oss alla på kliniken. Veterinären är tillbaka från sin minisemester i Thailand, så det har varit full rulle med massor av folk och djur som har sprungit ut och in. Den sköna soffan med fårskinn i väntrummet har åter blivit förbjuden att ligga i under mottagningstid och alla djur är inte friska eller har lust att leka med Yeppe, så han har blivit ”förvisad” till sin vanliga plats på kontoret.
INTE KUL! tycker den lille, som dessutom har passat på att gå in i sin första trotsålder… vilket betyder tjut och skall och många vassa valptänder som tuggar på allt möjligt och sliter hål i Mattes kläder och hud.
Förskräckliga lilla monster – (vi har sagt det om valpar förr) ibland är det tur för honom att han är så otroligt söt.