Vi hade min syster och systerson på besök och satt och fikade med Husse på altanen. Beaglarna befann sig under bordet var en smula uppskruvade av den ovanliga situationen… och så gick det som det gick. Elving ville ha det tappade bullpapperet men Yeppe såg ingen anledning att släppa det. Han sa ifrån på skarpen och därmed rök de ihop. Yeppe fick hål i örat och Elving en smäll under ögat.
Oj, så han svullnade upp!!!
Yeppe har fått en valp… tror han. En konstig liten sak med spetsiga öron och randig päls. Arbetsnamnet är Leva och hon är ungefär en månad gammal – övergiven på en gårdsplan och omhändertagen av en tvåbent surrogatmamma som kommer på kontroll till oss ett par gånger i veckan.
Yeppe blir alldeles tokig när han ser henne. Hon är HANS! 
Mycket gammal och mycket ung…
Den lilla beaglen kliar sig – han kliar sig… han kliar sig…
Rävskabbsreaktion konstaterad! (Fördelen med att jobba hos veterinär)
Nu blir det Simparica till bägge killarna, men fördelen med detta är att de slipper fästinghalsbanden i tre månader.
I valet mellan en ljusblå pappersservett och en päronskrott med myror på föredrog Elving papperet… men 30 meter längre fram låg det en halv banan på gångbanan och då blev det genast svårare. Efter ett ögonblicks funderande tryckte han in dem bägge i munnen och travade vidare.
Han kunde inte BEGRIPA varför inte Yeppe var intresserad. 
Idag kommer bossen tillbaka efter drygt tre veckor i Thailand.
AAaahoooo så vi har VÄNTAT!!!
Finns det hjärterum så finns det stjärterum.
Fast i det här fallet är det mest frågan om en massa god (?) vilja… från Matte.
