Småsyskon på gång

Yeppe ska bli storebror igen framåt slutet av veckan.

Det är hans mamma Lizzy som väntar en ny kull småttingar och den här gången kan man nog vara rätt säker på att det inte är bara EN valp.

Annonser

In och ut igen

Vi går över järnvägsbron varje morgon och i allmänhet även hem igen efter jobbet, så Yeppe är van vid tågen som stundom kommer farande under hans tassar. Han var nyfiken på dem i början, men numera struntar han i dem.
Fast imorse kom det ett extralångt tåg, som bullrade så pass kraftigt att han var tvungen att reagera… varvid han samtidigt gjorde en ny och spännande upptäckt – nämligen att när ett tåg åker in under bron på den sidan där gångbanan är, kommer det strax ut igen och fortsätter på den motsatta.

Detta förbryllade Yeppe storligen och han såg oerhört komisk ut när han stod och dum-glodde efter det!

Kommunikation

Eftermiddagslur med Yeppe.
Tio minuter i fem vaknar Yeppe. Stirrar stint på Matte, som låtsas att hon sover. Yeppe flyttar sig närmare och kittlar Matte i ansiktet med morrhåren – ingen reaktion.
Yeppe reser sig och trampar prövande på kudden. Matte ligger stilla och kikar fram mellan ögonfransarna.
Yeppe rullar kudden ända ner till fotändan av sängen. Matte låtsas fortfarande sova.
Yeppe tröttnar på leken och hoppar ner på golvet, springer ut i köket och dricker vatten – ingenting händer.
Yeppe kommer tillbaka och drar igång hela proceduren igen, men Matte bara ”sover” och rör inte en fena.
Till sist resignerar Yeppe och kastar sig omkull till hälften ovanpå Matte, suckar tungt och smågrymtar och slumrar in på nytt.
DÅ säger plötsligt Matte: ”Yeppe, är du hungrig?”
TJOFFFF… flyger Yeppe ur sängen och toksteppar i förväg för att visa var mathinken står.

En dag på kliniken

Vilken dag för Yeppe!!!
För det första hade vi Ceasar på besök… och han hade hormonsvall och gjorde ALLT för att sätta på Yeppe. Hela den lilla hunden var blöt efter en förmiddags intensivt pussande.

För det andra så kom Humla, Yeppes bedårande (halv-)systerdotter, och de bägge unga beaglarna hade storartat kul en lång stund.

Vart tog hon vägen…?

Till sist blev det även en ynkans liten rest av matlådan för killarna att dela på.

Knosig!

”Åh, vilken vacker hund!” säger folk, när jag är ute och går med Yeppe.
”Vad är det för ras?”
”Jasså… ÄR det en beagle?”
Och sedan kommer det obligatoriska:
”Min pappa/svåger/farbror/granne har/hade en beagle, men den var mycket mindre och knosigare än din.”

Ja, Yeppe är stor och långbent och han är inte helt fullvuxen än, men jag varken tror eller hoppas att min eleganta pojke någonsin kommer att se KNOSIG ut!