Typiskt svenskt midsommarväder

Efter en tämligen gråtrist förmiddag, då de tvåbenta tog emot kunder och beaglarna vilade upp sig efter gårdagens äventyr, blev det så småningom dags att gå hem.
Kvart i ett kom vi ut genom dörren. I samma stund började det regna och några minuter senare skvalade det ordentligt. Maskot hatar regnskurar, så vi hann alla bli genomblöta medan Maskot hukade som en ihoprullad igelkott och vi andra stod och väntade på att han skulle veckla ut sig. Vi skulle bort till ÖoB och köpa bensin till gräsklipparen, men just då kändes det inte som någon särskilt lyckad idé, så istället segdrog jag Maskot genom centrum till tågstationen och tryckte på knappen till hissen. Maskot hatar även att gå i den kaklade trappan och blöt som han var i pälsen hade jag ingen lust att ta honom under armen.
Hissdörren gled upp och där stod två unga damer med barnvagnar och skrek. De bad om ursäkt och åkte ned igen… och sedan hände ingenting mer. Till sist blev jag förbannad, tog tag i Maskots sele och bar ned honom till tunneln. Därnere stod barnvagnsgänget och blockerade vägen IGEN, Elving såg en svartmuskig karl som han kände att han måste skälla på och Maskots koppelhake lossnade.
Vid det laget var jag rätt ARG!!!
Hem kom vi så småningom, men just då upphörde regnet och solen kikade fram, så det blev ändå en sväng bort till ÖoB. På vägen dit torkade kläder och päls och där FANNS faktiskt akrylatbensin, inte på enlitersflaskor som det uppgavs på hemsidan, utan i hela femlitersdunkar som till och med rymdes i ryggsäcken.
Alla var nöjda, solen värmde och Maskot smaskade i sig minst fem stycken odefinierbara skräp samt ett par frigolitbitar. Och sedan fikatugg vid hemkomsten. Det började som en kalldusch men slutade riktigt bra.

Ögontjänare

I syfte att reducera Maskots skräpintag under promenaderna började jag gå med godis i fickan, för att ha något till hands att idka byteshandel med. Det har fungerat ganska bra, utom för sådana delikatesser som frigolit och alufolie med kladdiga matrester på.

Elving är mera uppmärksam, så numera är det slut med att gå och värma händerna.
”Duuu…” säger Elving genast. ”Tycker du inte att det är dags för en godbit av något slag?”
”Inte nu,” försöker jag och gör tecknet med öppna händer som betyder ”jag har ingenting”.
Elving låter sig dock inte hejdas. Han dansar, glittrar med ögonen, ser söt ut, är oemotståndlig… och när jag ändå ”inte begriper” slickar han sig om munnen och gör små distinkta tuggrörelser. Ifall jag inte är ovanligt trött på djur kommer han att besegra mig till sist och det vet han om. Han kan till och med lura Maskot att plocka upp något som jag får byta med, för han vet att om en får, får alla. Elving är långtifrån dum!

Till och med Maskot har börjat fatta att det finns fördelar med att bluffa, så ibland plockar han upp något som han egentligen inte vill ha och sen blir det tvärstopp i kopplet. När jag vänder mig om ser jag ynglingen, bredbent, med vädjande klotrunda ögon och ett godispapper i mungipan:
”Men skynda dig och BYT nu, för det här smakar faktiskt SKIT!”

Okej eller ej, det är frågan

Dagens promenad mellan skurarna ledde oss förbi ÖoB och medan jag var inne och handlade passade killarna på att charma en kvinna ute vid jordsäckarna.
”Åh, är det dina hundar?” sa hon förtjust. ”Vad är det för ras.”
Jag berättade att de var beaglar och hon sa att det var vad hon hade gissat.
Så visade hon mig sin mobiltelefon.
”Jag har tagit två bilder av dem. Hoppas det var okej?”
”Jadå, helt okej,” sa jag.
Jag undrar just vad hon skulle ha gjort om jag hade svarat nej.

 

Ulligt

Jag trodde i min enfald att Elving var mer eller mindre färdig med sin vårfällning, men ack vad jag bedrog mig.
Med lite regn i pälsen fungerade han som ett kaveldun.
Det sa liksom bara poff och så exploderade hunden i en kokong av fluffig grå ull.
”Fluffy Puppy” fick han heta som liten. Det namnet fungerar även på Elving som stor.

Det regnar!

Vi har varit ute två gånger och blivit blöta, så nu luktar det våt hund i huset. Eller ”ren ny ull”, som Matte föredrar att kalla det.
Alla har lagt ljusa ”ben-ägg”. Yeppe har även ätit gräs… med efterföljande output.
Matte har tvättat fönstren i köket och enbart utsidorna i vardagsrummet – putstrasan behövde en uppfräschning sen. Än så länge ser de fina ut, men vänta bara tills solen skiner och väcker liv i miljoner regnbågar!
Någon av storebröderna råkade trampa på Maskots matskål som stod i hallen. Den var av glas och gick tyvärr i kras, men efter ett långt liv med hundar finns det mera arvegods i skåpen att plocka fram.