Liten valp i stor värld

Nackdelen med små valpar är att de lätt försvinner. Den lilla parveln jag har skaffat mig smiter enkelt ut genom staketmaskorna på kollo, så jag måste ha pingla på honom för att höra var han befinner sig.
På jobbet ålar han sig, med en viss svårighet, genom spjälorna i barngrinden och nu på morgonen försvann han totalt. Det visade sig att han hade krupit in ovanpå en förvaringspåse under min skånekista i sovrummet. Där ligger han nu och snusar så gott. Han snarkar inte ens, som han brukar, men storebror Yeppe hittade honom.
Störstebror och minstebror är av samma skrot och korn och förstår varandra rätt väl. 😊


Mellanbror och minstebror har ännu en del kvar att jobba på i sitt inbördes förhållande, men mellanbror håller ständig koll och försvarar den lille om något hotande närmar sig.

 

Hundar på jobbet

En kund med hund kommer in genom dörren.
Yeppe står redan vid grinden och smågnäller. Elving springer fram med raggen på ända, harklande och boffande. Så sneglar han upp emot hyllan för att se om sprayflaskan står där.
Det gör den – Elving tystnar tvärt och går tillbaka till stolen och lägger sig.

Vinbärssaft

Yeppe och jag har kokat saft på hemodlade röda vinbär.
Yeppe är besviken på resultatet. Han säger att om jag nödvändigt måste ägna mig åt matlagning kan jag väl slabba ihop något som duger åt en hederlig hund att äta.
Elving älskar röda vinbär direkt från busken, hälsar han, men han är trött efter veckans arbete och orkar inte vänta på att eländet ska svalna.

Som hund och … katt

På en viss sträcka av vägen som vi går till jobbet på morgnarna vill Elving alltid leka och kampa en stund med kopplet.
Idag var Yeppe med på noterna och gav sig också in i leken. Bägge drog för glatta livet, Elving surrade som en motor medan Yeppe gjorde framstötar och slog honom på nosen med framtassarna.
Det är som jag alltid har misstänkt. Yeppe vill hellre vara en katt.

Äventyr i skogen

Vi träffade ett par små asiatiska damer i skogen och de tittade på beaglarna på ett sätt som antydde att de:
A. Tyckte att de var söta.
B. Planerade ett ovanligt läckert grillparty på helstekt unghund.
Den ena hade glasögon och en flätad stråhatt på huvudet, så Elving bestämde sig omgående för att det var alternativ B som gällde. Han satte sig på sin lilla bak och klämde i med sitt allra mest ”skrämmande” OOOOIIIIIIIIIIIiiii (eller snarast förskrämda).
Damerna skrattade åt honom, vilket fick Elving att känna sig kränkt.
Senare plockade Elving och jag blåbär vid sidan av stigen, medan Yeppe stod bredvid och gnisslade av otålighet. Jag erbjöd honom en handfull, men Yeppe gav mig en svårmodig blick: ”Sånt där skit äter inte jag, det kan du äta själv eller ge till min soptunnebror!”
Jag hade hört att det fanns mycket blåbär i år och det visade sig vara sant, men de är ganska små och förtorkade, liksom koncentrerade.
Om vi får regn under natten kommer de säkert att svälla upp. De blir aldrig mer lika goda igen, men i gengäld desto enklare och mindre tidskrävande att ta vara på.

Stackars Yesper

Yesper är förolämpad.
Han hittade en majskolv vid infarten till kolonin och lyckades behålla den ända fram till lotten, trots att Elving skuttade runt honom och försökte snappa den åt sig, men när han skulle äta var han tvungen att tugga sönder den först och då knyckte unghunden bitarna. När Yeppe morrade åt honom sa lillebror något fulare och så rök de ihop med ett ursinnigt vrål.
Yeppe har aldrig haft några syskon, han förstår inte detta med konkurrens och meningslöst smågnabb om liggplats och mat.