Elving och Maskot

När det kom en ny valp till flocken var jag orolig att Elving (lilla glada Elving) skulle förvandlas till en surgubbe, men så har det inte alls blivit. Efter den inledande kvällen, då Elving satt i kökssoffan med dreglet hängande ur mungiporna och en uppsyn som om taket hade rasat över hans huvud, har han tvärtom fått en kompis som han vaktar och bryr sig om.
De har börjat leka. Elving är lite klantig och för snabb för den unga valpen, men han blir bättre på att anpassa sig för varje dag som går.

Larmet går

Maskot fick en svår chock ikväll. Matte stekte korvar i Husses kök, där spiskåpa saknas, och brandlarmet i hallen gick igång.
Vi har aldrig sett valpen så rädd, denne kaxige lille herre som verkligen inte är lättskrämd, men där här gången försvann han och satt och smågnällde under byrån.
Efter en kort stunds gullande var han dock helt sig själv igen. Då var det värre med Elving, som inte satte sin tass i köket på hela tiden medan vi åt.
Det är väl sjutton också, att man inte ska kunna laga den mat man själv har köpt hem, utan att tvingas utstå detta öronbedövande oväsen.

Finbesök från Stockholm

Idag hade vi lyckan att få besök av några goda vänner från Stockholm, däribland Elvings kullsyster Montana. Det blev ett kärt återseende med massor av spring och lek. Elving och Montis är inte bara lika som bär, de är även av samma kynne och förstår varandra så väl.

Maskot var också med och lekte så långt hans korta ben förmådde.

Han blev så småningom väldigt trött..

      

Liten valp i stor värld

Nackdelen med små valpar är att de lätt försvinner. Den lilla parveln jag har skaffat mig smiter enkelt ut genom staketmaskorna på kollo, så jag måste ha pingla på honom för att höra var han befinner sig.
På jobbet ålar han sig, med en viss svårighet, genom spjälorna i barngrinden och nu på morgonen försvann han totalt. Det visade sig att han hade krupit in ovanpå en förvaringspåse under min skånekista i sovrummet. Där ligger han nu och snusar så gott. Han snarkar inte ens, som han brukar, men storebror Yeppe hittade honom.
Störstebror och minstebror är av samma skrot och korn och förstår varandra rätt väl. 😊


Mellanbror och minstebror har ännu en del kvar att jobba på i sitt inbördes förhållande, men mellanbror håller ständig koll och försvarar den lille om något hotande närmar sig.

 

Hundar på jobbet

En kund med hund kommer in genom dörren.
Yeppe står redan vid grinden och smågnäller. Elving springer fram med raggen på ända, harklande och boffande. Så sneglar han upp emot hyllan för att se om sprayflaskan står där.
Det gör den – Elving tystnar tvärt och går tillbaka till stolen och lägger sig.

Vinbärssaft

Yeppe och jag har kokat saft på hemodlade röda vinbär.
Yeppe är besviken på resultatet. Han säger att om jag nödvändigt måste ägna mig åt matlagning kan jag väl slabba ihop något som duger åt en hederlig hund att äta.
Elving älskar röda vinbär direkt från busken, hälsar han, men han är trött efter veckans arbete och orkar inte vänta på att eländet ska svalna.