Idag

Vi fick besök av lilla Dockis. Dockis är en italiensk vinthund och hon är kär i Elving. Jag behöver väl inte nämna att det är ömsesidigt. Elving blev så till sig att han nästan slog knut på sig själv och det allra mest tillfredsställande var att hon struntade FULLKOMLIGT i Maskot.

Men Maskot har ju ”sin” krusbärsbuske. Idag åt han så mycket omogna bär att buskens nedtyngda grenar reste sig upp från marken. Maskot är stinn som en fotboll och verkar en smula plågad, men han får skylla sig själv.

Och på Yeppe – den ende med fästinghalsband – hittade jag en fullmatad fästing i ena ljumsken.

Imorgon påstås det att det ska regna, men jag har ändå fyllt tunnorna, för jag har slutat att tro på regn.

Elving och Maskot

Elving ligger i skuggan under stolen på uteplatsen. Maskot kommer drällande och slänger sig omkull bredvid. Svansen hamnar på Elvings tass…

Det är inte bra att svansen ligger på storebrorstassen så Maskot försöker hålla den svävande i luften, men det blir jobbigt i längden. Han knycker och vrider sig hit och dit, rullar till sist över på rygg men har inte riktigt kontrollen så han fortsätter halva varvet runt och landar mellan storebrors framben.

Herrarna liksom stelnar till och blänger vantroget på varandra.

Maskot är den som finner sig först. Han aktiverar sin inre fjädermekanism och studsar en halvmeter baklänges varvid han lyckas rotera så att han hamnar stående mitt framför Elvings förvånade nos.

”Nu smäller det,” hinner jag tänka, men det gör det inte.

Elving vickar lite på svanstippen och efter ett ögonblicks tvekan svarar Maskot på samma sätt. Spänningen är därmed bruten och de kan ägna sig åt annat.

På något sätt känns det betydelsefullt att dessa två äntligen inser att det är möjligt att kommunicera utan svordomar och aggression.

Maskot fyller 3 år

Tre år idag.
Det är ALLVARLIGT!

”Seriöst skit”, enligt Maskot.

Grisigt värre

PostNord levererade paket till min dörr medan jag var på väg ut till kollo, så jag tog cykeln och åkte hem igen. Passade på att pumpa däcken och hämta några stora krukor från balkongen.

När jag kom tillbaka hade Maskot gjort inbrott i ryggsäcken och snott åt sig en påse grisöron, som han stod i korgen och knaprade intensivt på. Bröderna satt på behörigt avstånd och såg väldigt bekymrade ut, men den lille försvarade bytet och lyckades behålla det. Det måste ha känts som en fjäder i hatten, för han var ovanligt kaxig hela resten av dagen.

Något mer tugg fick han dock inte, för det får vara måtta på hur många torkade saker en hundskurk kan fylla sin magsäck med. Gissar att han fick i sig fyra eller fem och han blev rund som en boll när de svällde, men Maskot är ju Maskot. Typiskt för honom är att han är större på insidan än på utsidan.

Stackars Yeppe

Igår när vi gick hem var Yeppe halt. Nu är Yeppe HALT och blöt.
Det är SYND om Yeppe!

För varmt!

Stäng av värmen och ge mig en glass!

Besök av mamma Indie

Idag är ingen vanlig dag – idag har Maskot (och vi andra) haft besök av mamma Indie och tant Fifi!

Blööööt hund!

”Jag hatar kärringen! Hon försökte dränka mig i vattentunnan.”

Husse

Idag var vi och hälsade på hos Husse, fast Maskot fånade sig med selen, så han fick stanna vid kollo.

Vilken blåsning!

Någon hade ätit sin lunch (?) på parkeringen mellan SKF och Restaurangskolan. Kvar låg en skrynklig påse som innehöll diverse skräp samt ett par feferoni som tydligen inte hade fallit Någon i smaken.

Elving slet åt sig påsen och rev den beslutsamt i småbitar. Pepparpungarna ratade han, efter en hastig inspektionssniff, men Maskot kom steget efter och snappade girigt upp dem…. tuggade… och tuuuggggade…. medan ett grubblande uttryck bredde ut sig över hans ansikte.

Tvi!

Maskot släppte grönsaken och nosade undrande på den, plockade upp den och smakade igen, lyfte blicken mot Matte med förolämpad min. ”VAD är detta för skitmat? Du försöker förgifta mig!”